På gång!
På denna sida kommer nya händelser och seminarier att aviseras.
Juni 2022
Mellan två experiment!
I slutet av maj avslutade vi det första riktiga experimentet som gick ut på att testa hur olika grader av resuspension påverkade utsläppet av PAHer i vattenkolumnen samt hur lång tid det tog för den passiva provtagaren att nå jämvikt. Detta för att kunna designa nästa experiment som kommer att gå under juli månad. Experimentet i maj inleddes med en veckas stabilisering av det spikade sedimentet ni rören i ett mörk termokonstant rum inställt på 11 grader för att efterlikna naturliga förhållanden. Därefter pågick experimentet under fyra veckor där passiva provtagare togs upp efter vecka två, tre och fyra för att få en tidslinje på uppnådd jämvikt. Den passiva provtagaren är i ett kuvert av kopparnät för att förhindra påväxt av biofilm som kan förändra resultaten (översta bilden). Alla rören innehöll samma mängd artificiellt sediment, koncentration av PAHer och vattenmängd för att kunna avgöra vad de olika hastigheterna hade för påverkan. Sedimenten i ställningen till vänster utsattes för låg (ca 6 cm/s) cirkulationshastighet (bild 2). Med hjälp av olika längd på de magnetiska stavarna i mittenställning kunde sedimenten utsättas för mellan (ca 11 cm/s) och hög (ca 18 cm/s) cirkulationshastighet trots att endast en motor driver magneterna (bild 2). I ställningen till höger utsattes sedimenten för hög cirkulationshastighet under 30 minuter två gånger per dygn (bild 2). En rad olika provtagningar har tagits innan, under och efter experimentet för att känna till start- och slutförhållanden samt följa utvecklingen av förhållandena i rören. Just nu pågår arbetet med att förbereda nästa experiment parallellt med analys av provtagningarna samt sammanställning av rådata. Nästa experiment kommer att fokusera på hur partikelstorleken och mängden organiskt material påverkar frigörandet av PAHer i vattenkolumnen. |
Mars 2022
Första testförsöken med sediment!
Sedan postdocen Betty började 1 februari har hon och forskningsassistenten Johanna jobbat med att ta fram artificiellt sediment och arbetat ut en plan för vilka tester som behöver göras innan riktiga experimentet sätts igång. Det artificiella sedimentet är en blandning av två storlekar sand (kvarts) och lera (kaolin) samt mald torv som organiskt material. Fördelningen av sand, lera och organiskt material är ett resultat från analyser av sediment från Östersjön. Det artificiella sedimentet ska därmed motsvara ett naturligt sediment men utan de föroreningar som redan finns i sedimenten i Östersjön. Testen som utförs nu är till för att se hur ställningen och alla delar fungerar praktiskt samt hur de olika sedimenten beter sig i olika hastighet. Vi har också arbetat fram en ny hållare till de magnetiska omrörarna (bild 1) som frigör mer plats i övre vattenkolumnen för de passiva provtagarna. På bild 2 har finare (MM3) och grövre (MM2) sediment utsatts för cirkulerande vatten med en hastighet på 25 cm/s under 30 minuter. |
Januari 2022
Arbetet i verkstan är i full gång!
Under ledigheterna kring jul och nyår inkom alla leveranser med komponenter för att påbörja arbetet med ställningarna som ska hålla rören med förorenade sediment. Under januari har komponenterna löts ihop för att få igång motorn och delar av ställningen har sats ihop och därmed är den första av tre ställningar igång och snurrar! Arbetet i verkstaden pågår för fullt för att få alla delar i rätt mått, med rätt avstånd och i rätt hastighet. När finjusteringarna är avklarade på första ställningen ska två till sättas ihop för att få plats med alla 60 rör som ska ingå i del-experiment 1.
Ställningen med motorn och rören fungerar på så sätt att: överst sitter en (1) motor som driver runt (2) magneter som i sin tur attraherar/repellerar (3) magnetiska omrörare som sitter i (4) rör i en cirkel runt motorn. Dessa magnetiska omrörare är till för att skapa cirkulation på vattnet och genom olika hastighetsinställningar på motorn kan man efterlikna olika önskvärda vattenflöden som motsvarar vattnets hastighet i olika miljöer så som en hamn.
I del experiment 1 kommer sedimenten utsättas för resuspensionsförsök där olika starka vattenflöden ska röra upp sedimentpartiklar i vattenkolumnen. Sedimenten kommer att vara spikade med föroreningar som är tänkta att läcka ut i vattnet och för att mäta mängden läckande föroreningar kommer två passiva provtagare användas. Dessa passiva provtagare är små dosor som med olika substrat är designade för att binda in olika ämnen, i detta fall: (A) organiska föroreningar som PAHer och (B) oorganiska föroreningar som kvicksilver.
Under ledigheterna kring jul och nyår inkom alla leveranser med komponenter för att påbörja arbetet med ställningarna som ska hålla rören med förorenade sediment. Under januari har komponenterna löts ihop för att få igång motorn och delar av ställningen har sats ihop och därmed är den första av tre ställningar igång och snurrar! Arbetet i verkstaden pågår för fullt för att få alla delar i rätt mått, med rätt avstånd och i rätt hastighet. När finjusteringarna är avklarade på första ställningen ska två till sättas ihop för att få plats med alla 60 rör som ska ingå i del-experiment 1.
Ställningen med motorn och rören fungerar på så sätt att: överst sitter en (1) motor som driver runt (2) magneter som i sin tur attraherar/repellerar (3) magnetiska omrörare som sitter i (4) rör i en cirkel runt motorn. Dessa magnetiska omrörare är till för att skapa cirkulation på vattnet och genom olika hastighetsinställningar på motorn kan man efterlikna olika önskvärda vattenflöden som motsvarar vattnets hastighet i olika miljöer så som en hamn.
I del experiment 1 kommer sedimenten utsättas för resuspensionsförsök där olika starka vattenflöden ska röra upp sedimentpartiklar i vattenkolumnen. Sedimenten kommer att vara spikade med föroreningar som är tänkta att läcka ut i vattnet och för att mäta mängden läckande föroreningar kommer två passiva provtagare användas. Dessa passiva provtagare är små dosor som med olika substrat är designade för att binda in olika ämnen, i detta fall: (A) organiska föroreningar som PAHer och (B) oorganiska föroreningar som kvicksilver.
Oktober 2021
Postdoktor i miljökemi med fokus på förorenade sediment hittad!
I slutet av oktober tackade Dr. Betty Chaumet ja till en tjänst som Post doc. i projektet. Hon börjar i februari och ska leda arbetet med resuspensionsförsöken. Betty Chaumet är från Frankrike och har en kandidat i kemi (2013) och en master i miljökemi samt ekotoxikologi (2015) från Universitetet i Bordeaux. Hon fortsatte sin akademiska karriär med en PhD. i geokemi och ekotoxikologi (2018) på Nationella Forskningsinstitutet för Jordbruk, Livsmedel och Miljö i Paris där hon studerade pesticider och deras toxiska effekter genom bioackumulering i biofilmer. Därefter slutför hon nu sin Post doc. på Frankrikes Nationella Center för Vetenskaplig Forskning i Toulouse med fokus på spridning av pesticider i våtmarker omringade av jordbruksmark där hon verkställde över ett års fältstudier med följande analyser. |
September 2021
Postdoktor i miljökemi med fokus på förorenade sediment sökes!
Tjänsten är på Institutionen för Miljövetenskap på Stockholms Universitet och sista ansökningsdag är 2021-10-04.
För att läsa mer, klicka här eller här (english)!
Tjänsten är på Institutionen för Miljövetenskap på Stockholms Universitet och sista ansökningsdag är 2021-10-04.
För att läsa mer, klicka här eller här (english)!
September 2021
Den 6 september började MSc. Johanna Hedberg som forskningsassistent och hennes först uppgift var att läsa på om projektet och göra denna hemsida. Därefter kommer hennes uppgift vara att utveckla metoden till resuspensionsförsöken. Johanna är marinbiolog med inriktning biogeokemi och ekologi. Under hennes masterprojekt tittade hon på hur bioturbation av meiofauna påverkade dynamiken av sulfid och strukturen på bakteriesammhället, samt samexistensen av meiofauna och kabelbakterier i hypoxiska sediment i Östersjön.
|